Vaccination

1. I ett hälsokort du erhållit från barnhälsovårdscentralen (BVC) kan du se vaccinationer du fått från 6 veckors ålder upp till 5 års åldern.
2. Kontakta elevhälsan på den skola du senast gick i för att be om en kopia av din journal. Barnhälsovårdsjournalen brukar följa med upp i skolan och stanna under en viss tidsperiod i den skola man senast gick i.
3. Senare kan journalen vara sparad i kommun- och länsarkivet.
4. Kontakta vaccinationsställen där du tidigare blivit vaccinerad. Om det gått för lång tid kan det dock vara så att journalen inte längre är sparad.

Inaktiverade vaccinationer som det flesta av våra vaccinationer är (Boostrix, Gardasil 9, Vaxigrip, Pneumovax, Encepur, Vaqta, Twinrix och Shingrix) kan tas samtidigt eller på olika dagar utan hänsyn till tid. Tar man flera levande försvagade vaccinationer ska de antingen tas samma dag eller med minst 4 veckors intervall.

Vänligen kontakta oss om frågor kring vilka vaccinationer som önskas så kan vår läkare besvara dina frågor.

Varivax mot vattkoppor och Shingrix mot bältros är kontraindicerade vid graviditet och ska inte ges. Inaktiverade vaccin kan i regel ges utan problem under graviditet men ges främst vid ökad infektionsrisk.

Vänligen kontakta oss om frågor kring graviditet och vaccination så kan vår läkare besvara dina frågor.

Influensavaccinet Vaxigrip är framställt på allantoisvätska från befruktade ägg och Encepur mot TBE kan innehålla rester av ägg- och kycklingprotein som ovalbumin. Av försiktighetsskäl rekommenderar vi därför att de som har fått en svår allmänreaktion efter intag/inhalation av äggvita att vaccinera sig på allergimottagning.

Vid allergi mot gelatin är influensavaccinet Varivax kontraindicerat samt vid allergi mot latex bör Vaqta mot Hepatit A och Encepur mot TBE undvikas av säkerhetsskäl.

Om övriga frågor kring allergier vänligen kontakta oss så kan vår läkare besvara dina frågor.

Vaccination mot dessa ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn men i grundregel rekommenderas en påfyllnadsdos var 20:e år efter senaste vaccineringen. Difteri är en allvarlig sjukdom som leder bland annat till påverkan på luftvägarna och förekommer främst i Sydostasien och Afrika. Stelkramp är även de allvarligt och leder till bland annat ihållande muskelkramper och påverkan på luftvägarna. Kikhosta är i sin tur mycket smittsamt och leder i huvudsak till hostattacker, symtomen kan vara lindriga men fortfarande vara mycket smittsamt. 

TBE är en fästingburen sjukdom som orsakar hjärnhinneinflammation. TBE leder till varierande svårighetsgrad av sjukdom med risk för bestående besvär och skador. Viruset är särskilt vanligt i mellersta och södra Sverige. I andra länder förekommer smittrisk främst i Ryssland, Centraleuropa, i länder runt Östersjön samt på Åland. 

HPV står för humant papillomvirus och är ett mycket vanligt virus som finns i flertal olika typer. Det sprids via sexuell kontakt som kan leda till cancer i vagina, vulva, penis, anus, tonsiller samt vårtor. Vaccination skyddar mot 7 HPV-typer som kan orsaka cancer samt 2 som kan orsakar vårtor i underlivet.

Vaccinationen har som bäst skydd innan sexual debut då du redan kan vara smittad av någon av typerna. HPV vaccinet kan i bästa fall skydda dig mot HPV typer du inte är utsatt för.

Pneumokocker är bakterier som kan leda till öroninflammation, bihåleinflammation och lunginflammation. I särskilda fall även hjärnhinneinflammation och blodförgiftning.

Hepatit A är ett virus och sprids främst från avloppsförorenat vatten och förekommer bland annat i mat och dryck som blivit kontaminerat. Viruset leder till en inflammation i levern. Hepatit B är ett virus som överförs bland annat genom blod och oskyddat sex och orsakar inflammation i levern med risk för kronisk hepatit B.

Vattkoppor är ett herpesvirus som yttrar sig i påverkat allmäntillstånd med kliande och blåsliknande vattniga utslag. Vuxna som inte haft vattkoppor riskerar ett allvarligare sjukdomsförlopp och vaccination rekommenderas.

Bältros är ett herpesvirus som yttrar sig i ett påverkat allmäntillstånd med tillkommande smärtsamt utslag med blåsor som vanligtvis formar ett bälte på höger eller vänster kroppshalva och ibland i ansiktet. Risken att få bältros ökar med ett naturligt åldrande. Orsaken till sjukdom beror på aktivering av samma virus som orsakar vattkoppor. Komplikationer efteråt kan förekomma med exempelvis långvarig nervsmärta, ärr, syn- och hörselproblem. Risken att drabbas av stroke ökar det första året efter genomgången bältros.